Vattenpuss

Och vet ni? När jag kom hem i tisdags hade mamma hämtat boken. Den finaste boken jag någonsin kommer läsa tror jag. Och jag har redan vikt på var och varannan sida just för att jag vill dö lite med en gång när jag läser dem. Eller för att det bara skär i hela huden. Eller för att jag helt enkelt bara dör lite så fint det är.
Så förfärligt fint.

"Hennes mage är blöt av svett, naveln har blivit till en liten vattenpuss; med pekfingret gör han bokstäver.
- Vad gör du för något?
- Skriver.
- Vad skriver du?
- Här låg Morris.
Det knarrar dovt i lakanen när hon sätter sig upp. Det han skrivit försvinner i magvecken."

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0