Why wait to be wed

Ögonen svider. Kvällen blev inte riktigt som planerat. Eller planerat.. Trott. I vilket fall svider mina ögon, mina sovmorgonsögon. Så jag skulle gissa mig till att jag ska ta trappan ner, (finns inte så många andra vägar, förutom fönsterhopp och det lockar inte sådär avsevärt mycket) borsta tänder, ta trappan upp, lägga mig i en kall och tom säng. Full på lakan och 2 ½ kuddar och så. Men som jag sa, tom. Det är sånt man får stå ut med ibland. Fast man egentligen inte alls vill stå ut med det. När man är kall och trött ska en säng inte vara tom. (Inte annars heller.. Men det är på ett annat plan.) Dock kan det vara så. Som idag, ikväll. Då är det visst så. Och som vanligt tjatar jag. Jag tjatar för att ingen behöver lyssna om ingen vill. Då behöver man inte känna sig tjatig för att man är längtig. JAG ÄR TRÖTT. Vi slutar där. Dröm för mig med, jag har nämligen inga. Har, har jag väl. Men om man inte minns dem, om man inte vet vad man drömmer om då kan man inte ha några på riktigt. Bara önskningar. Och drömmar och önskningar är väl inte direkt samma? JAG SLUTAR NU.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0