På tok för långt borta

jag saknar som bara den. jättemycket bara den. det där att inte kunna ringa en mobil för att bara prata en eller två minuter, lite mer. att ringa hemtelefoner vid denna tiden är inget bra. att han inte sitter vid datorn vid den här tiden är inte heller något bra. jag saknar.





(för övrigt så borde borde borde det vara min tur att springa ut med mössa. fatta det)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0